Det skaver…

Ända sedan jag i höstas bestämde mig för att försöka satsa på att jobba med mitt influencerskap och ambassadörsskap “på riktigt” har något skavt i mig. Jag är ju en kreativ person och när jag tänker på en heltidsanställning så får jag upp bilden av en tvångströja i mitt huvud. Haha. Jag får lite lätt panik och klåda på kroppen. Jag behöver frihet i mitt liv. (Ja jag är född i Skyttens tecken om det var någon tvekan om det överhuvudtaget) Jag behöver känna mig fri att få vara kreativ på mitt vis. Att styra min tid litegrann själv. Även om jag har ett fantastiskt jobb där jag trivs jättebra så vill jag inte jobba heltid på ett och samma ställe. I veckan var mitt avtal uppe på tapeten igen och jag valde än en gång att fortsätta med det på deltid vilket känns kanon! Jag behöver det för friheten, kreativiteten men också för utmattningens skull. Jag behöver liksom luft i schemat.

Även om vi nu för tiden kanske inte förväntas sitta på ett kontor 8-17 så är det ändå norm att dyka upp på en schemalagd tid, leverera på ett visst sätt och vara på ett visst sätt. I alla fall fortfarande i min (och jag tror många andras hjärnor). Så jag gillar att ha min egna tid då jag kan sitta i skogen och jobba, ta skotern upp till fjälls och jobba där om jag vill eller jobba på natten och vara ute på dagen eller tvärtom för den delen när jag är ute och fotar norrsken.

Jag har drivit mitt instagramkonto endast baserat på känsla i några år nu. Jag har lagt ut det jag känt för, fotat det jag känt för och skrivit det jag känt för. Mycket med inspiration om hur livet är här och med fokuset på att få fler människor att flytta hit för att tex skolan skulle få finnas kvar. Nu finns den kvar och jag har massor av inflyttare som kontaktar mig varje vecka (men även mängder med frågor om vad företagen här erbjuder, vad de säljer, vilka restauranger som finns osv). Nu i februari hade jag 26 stycken på 28 dagar som kontaktade mig om att flytta hit. Och just därför är det totalt ohållbart att göra detta på fritiden. Så i höstas bestämde jag mig för att jag behöver ha detta som mitt jobb om jag ska kunna fortsätta med det vilket jag skrev om här.

Det var inte direkt så att jag var “grön” på området. Jag har ju trots allt jobbat med sociala medier sen gud vet när och dragit väldigt stor nytta av det tex i mitt företag. Men jag kände ändå att jag inte jobbat med det på det här sättet förut så för att lära mig mer om detta så anmälde jag mig till kursen Social Brand Lab med Linda Hörnfeldt. Linda är en guru inom sociala medier och har även skrivit boken Yrke: Influencer. Hon kan det mesta om det mesta när det gäller att marknadsföra sig på nätet, jobba med sitt varumärke, skriva avtal, göra rätt för sig (läs annonsmärka och skatta) mm.

Den första veckan av kursen grät jag konstant. Ni vet hur det blir när man ska lära sig något nytt? Det skaver liksom… Man vänder upp och ner på allt och undrar om man ens duger till nåt. Hon ställde så mycket frågor och jag vände och vred på det mesta. Det kändes som att hela jag vändes ut och in.
Den här veckan som varit var den andra veckan i kursen och nu skulle man bland annat lära känna sina följare vilket såklart gick galant eftersom ni är så aktiva och goa. Jag ställde några frågor och ni svarade… s o m ni svarade. Jag tror att jag satt och läste svar i över två timmar. Det var superkul eftersom jag lärde mig mycket som jag faktiskt inte visste innan. Som att tex väldigt många chefer och lärare följer mitt konto (inte så konstigt kanske då lärare har många lov som de kanske vill spendera i fjällen och cheferna kanske har den ekonomiska möjligheten att ta ledigt för dito) men även att det var många destinationsutvecklare som följde för att se hur jag jobbar med att utveckla min hembygd vilket gjorde mig både glad och stolt.

Jag försöker ha tillit till processen även fast jag inte har svar på frågor som vi nu jobbat med i två veckor och a l l a de andra kursdeltagarna tycks ha listat ut vad gäller sina konton. Just nu skaver det en del (mindre än första veckan men ändå) och det känns rörigt men jag tänker att det måste falla på plats någon gång framöver. Det är i alla fall jätteintressant och jag älskar att lära mig nya saker. Det får mig att känna mig på väg någonstans, fri och lite pirrig av glädje i själen. Att styra min livsdesign. Då får det väl skava lite på vägen då…

Hur gör du när det skaver? Kommentera gärna!