Igår kväll ryktades det om norrsken. Norrskens-appen signalerade att chansen för att få se norrsken var högre än vanligt. Normalt sett när jag tittat förut (gör det ganska ofta) har det varit upp emot 25% och jag har stått ute och sett lite ljusstrimmor på himlen. Igår låg siffrorna på upp emot 50%. Spännande! På med dubbla jackor, vinterskor, dubbla mössor, pannlampa och dubbla telefoner (sonens är bättre i mörkerfoto) begav jag mig ut. Gick först ut på täkten precis bakom där jag bor. Där är det inga lampor som stör och allt är becksvart.
Klockan var nog vid 23 när jag såg de första ljusstrimmorna dansa över himlen. Ljuset var först väldigt ljust med mycket rött i.
För att sedan bli starkare med lite mindre rött. En sån stjärnklar kväll att man bara stod och gapade över hur häftigt himlavalvet är. Alltså känslan i kroppen är euforisk. Man vill hoppa och skutta samtidigt som man blir helt hänförd. Att stå helt ensam i totalt mörker och uppleva detta är en känsla som inte går att beskriva utan måste upplevas. Jag skriver det ofta men kommer fortsätta tjata m det. Naturen är helt fantastisk!
Efter att ha stått här på täkten en halvtimme eller så tog jag bilen för att se om jag kunde hitta en ännu häftigare plats. Jag såg ingen tendens till att det skulle sluta och chansade och tog en tur med bilen.
Det var inte vackrare norrsken där jag stannade men en makalös utsikt över byn en stjärnklar natt i oktober!
Kvällen avslutades ute på täkten igen där det nu skiftade mestadels i grönt. Till slut var både mina fingrar och tår nästan bortdomnade, själen nöjd och vansinnigt glad så jag valde att gå in igen. Men tydligen pågick norrskenet i ett par timmar till. Höstmagi på hög nivå!
Det är en sån otrolig lyx att ha det här bokstavligt talat på min bakgård. Livet i Vemdalen när det är som bäst!
Många skriver till mig att de aldrig sett norrsken här i Vemdalen. Det är väl en kombination av att vara ute ofta och titta efter det, ha kunskapen och framför allt vara på plats när det väl händer.
Jag använder appar för att se när det är på gång. Det händer när det är kalla och stjärnklara nätter. Det får inte vara molnigt och du får inte stå nära tex lyktstolpar eller fasadljus. Då är det svårare att se.
Ha tålamod. Ibland dyker det bara upp ett par minuter. Ibland som igår, flera magiska timmar. Ta framför allt på dig extra mycket kläder för när det väl händer vill du inte behöva gå in. En stol och en termos te hade inte varit fel igår men jag var inte alls beredd på att det skulle pågå så länge. Det blev en väldigt sen natt och jag sov länge idag. Men det var det värt.
Nu längtar jag till nästa tillfälle det magiska ljuset dansar på vemdalshimlen!
